Jag skriver och gnäller ofta om diabetes. Men det är min liv och min sanning.

Jag kom nyss hem från andra promenade på en timma idag. Kände mig svag sista biten och ja 2,9. Suck.

Innan jag gick åt jag och tog inte mycket insulin trots att jag låg på 15.

Att jag låg så högt berodde på att Stinas pappa hämtade henne för att vara där 2 nätter. Det gör så ont i hjärtat helst när hon inte vill åka. Så den psykiska smärta gör att det höjs i sockret.

Man mår inte bra när det sjunker ner så lågt.

Det rekomenderas att man ligger mellan 4-6 i bs, men jag mår bäst när jag ligger mellan 6-10. Alla är nog olika.

Denna vecka har varit hyfsad. Inget sött som fika och godis på 4 dagar. Det är mycket för mig som älskar detta fika.

Nu ska jag bädda rent i min säng, Stinas får stå och lufta till söndag då hon kommer hem igen. Ska det alltid vara såhär tufft. Nu går det ganska bra, men att stänga dörren och hon går iväg är så jag brister. Imorgon blir det folkrace så då tänker jag på annat ett tag. Promenad 5 km när jag kommer hem och sen är det ju nästan söndag.

Vi hade en toppen-fm i Vena hos Susanne. Hon var barnvakt åt goa Elsa, så Stina och hon lekte. Nästa gång hoppas vi se mer av mamma Maria.

På bilden hade Elsa precis tagit Stinas napp så Stina blev lite chockad att någon drog ut den.

Ha det bra!  

Jag satt och skrev ett långt inlägg igår men så la mitt internet av, så skoj.

Nu har jag min skrutt bredvid så får nog snart sluta surfa gissar jag.

Men nu är min blogg låst va? Kan ni kommentera?

Jag kan inte kommentera min systers, men jag får luska i det där för det ska ju gå.

Vi ska snart till Vena... ja nu är den en skrutt som sliter mig i armen.

Hej svejs.

Mitt hjärta