Den 22 maj kl 00.14 kom äntligen Stina. Vägde 3740 gram och 49 cm lång.

Hon var efterlängtad efter 2 dagars försök med igångsättning och liggandes med värkar. Slutade med kejsarsnitt.

Mer berättar jag en annan dag.

Vi är fortfarande i Västervik. Vi blev flyttade till NEO igår för Stina hade lågt blodsocker (hemskt att ha en mamma med diabetes). Men de två värden de tagit här har varit perfekta.

Jag är lite öm av kejsarsnittet men det går ändå väldigt bra. Jag har mest ont i fötterna just nu, som ser ut som två bollar av svullnaden.

Vi kämpar på med amning, när den fungerar får vi åka hem så hoppas till helgen.

Hon är så duktig på att "tutta", hon fick en sond i näsan så hon tror hon får mat när hon "tuttar". Jag får sen sitta och pumpa och pumpa, men det är framsteg hela tiden.

Blir inte mycket sömn. Stina ska äta var tredje timma och det tar ca 30 minuter, sen ska jag pumpa ca 20 minuter. Så ska jag hinna äta och sen är det dags att börja om igen.

Men jag känner mig ändå pigg och älskar mitt underverk <3 Visst vill vi helst vara hemma, men stannar gärna för att se så allt är bra innan vi får åka. Jag är inte utskriven än heller så vi är båda patienter. Jag skulle inte klara mig utan mina smärtmediciner de kommer med några gånger dygnet runt.

Idag har hon badat. Jag klarar inte så mycket lyft än, så Stinas pappa fick sköta torkning och annat. Hon älskade att ligga i vattnet.

Blev en liten sammanfattning av livet på Västerviks sjukhus. Kort kommer senare. Jag har kamerasladden här, men har inte lagt någon energi på att fixa det.

En jätte-kram till Johanna som ställt upp!! Skulle aldrig klarat de 2 dagar på förlossningen utan henne   

Sen har ju Leena och Matias bröllopsdag idag, tre år måste det vara. PUSSSSSS till er!!!!!!!!